HATBROTT SOM KOMMIT TILL POLISENS KÄNNEDOM 2017

År 2017 polisanmäldes sammanlagt 1 165 misstänkta hatbrott. Det är cirka 8 procent fler fall än året innan.

Största delen av polisanmälningarna (69,8 procent) gällde brott vars motiv var offrets etniska eller nationella bakgrund. Anmälan gällde hatbrott vars motiv var offrets religiösa bakgrund i 20,2 procent av fallen, offrets funktionsnedsättning i 4,9 procent av fallen och offrets sexuella läggning i 4,1 procent av fallen. Antalet anmälningar om hatbrott på grund av könsidentitet eller könsuttryck var 12, som motsvarar en andel på 1,0 procent av alla anmälningar. Polisen klassificerade sammanlagt 451 brottsanmälningar (39 procent) som hatbrott.

I hatbrott vars motiv var offrets etniska eller nationella bakgrund var det vanligtvis fråga om fall där etniska eller nationella minoriteter utsattes för fördomar eller fientlighet från majoritetsbefolkningens sida. Den vanligaste brottstypen var misshandelsbrott. Vanligtvis hade brotten begåtts på en offentlig plats utomhus, till exempel på gatan eller på ett torg, eller på internet.

Antalet polisanmälningar om hatbrott på grund av religion eller övertygelse ökade med 58 procent jämfört med 2016. I de flesta fall var det muslimer som blev föremål för hatbrott, och cirka en tredjedel av fallen var misshandelsbrott. Hatbrott på grund av religion begicks vanligtvis på internet.

Antalet anmälningar om hatbrott på grund av offrets verkliga eller antagna sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck ökade med 5 procent. Mest anmäldes ärekränkningar, och i 57 procent av fallen var den misstänkte en bekant till målsäganden.

År 2017 polisanmäldes 57 hatbrott vars motiv var offrets funktionsnedsättning, vilket var 36 procent mer än året innan. Något över en tredjedel av brotten var misshandelsbrott och i de flesta fall kände offret den misstänkte.

Rapporten i sin helhet (på finska): http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-815-350-7

 

TINGSRÄTTERNAS DOMAR I MÅL SOM POLISEN KLASSIFICERAT SOM HATBROTT 2013–2018

År	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Antal	24	31	35	50	62	55

 

År 2018 meddelade tingsrätterna 55 domar i mål som polisen klassificerat som hatbrott. I 20 av dessa mål var huvudbrottsrubriceringen hets mot folkgrupp. Bland domarna fanns dessutom 9 fall där man ingått förlikning, förkastat åtalet eller förenat fallet med något annat. Efter det kvarstår 26 fall.

I 16 av dessa 26 fall var huvudbrottsrubriceringen misshandel och i 5 fall olaga hot.

I majoriteten av fallen med hatmotiv var det fråga om offrets etniska bakgrund. I ett fall var det dessutom fråga om religion och i ett fall om sexuell läggning.

I nio fall hade man yrkat på skärpning av domen på grund av hatmotivet. I fyra fall skärpte tingsrätten domen. I två av fallen gällde hatmotivet etnisk bakgrund, i ett fall religion och i ett fall sexuell läggning. Här finns ett sammandrag av domar i mål där straffet skärpts på grund av ett hatmotiv (på finska).

 

TINGSRÄTTERNAS DOMAR I MÅL SOM GÄLLER HETS MOT FOLKGRUPP 2013–2018  

År	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Antal	4	3	1	5	13	31

 

År 2018 meddelade tingsrätterna 31 domar där huvudbrottsrubriceringen var hets mot folkgrupp.

I alla utom ett fall dömdes svarandena i enlighet med åtalet. I ett av fallen förkastades åtalet delvis. Åtalet förkastades till den del det gällde en trafikförseelse, men i fråga om åtalet som gällde hets mot folkgrupp dömdes svaranden enligt åtalet.

En klar majoritet av brotten hade begåtts på Facebook. Enligt domarna hade lagstridiga meddelanden spritts även via Twitter, Youtube, bloggar och tidskriften MV.

Här finns ett sammandrag av de domar som meddelades 2018 (på finska).