Eurobarometer undersöker attityder i EU-länderna
Under de senaste åren har inga egentliga undersökningar om attityder mot minoriteter utförts i Finland. Sedan 2008 har man i EU-medlemsländerna gjort eurobarometerundersökningar om diskriminering som innehåller en hel del information om hur attityderna har utvecklats i medlemsländerna.
Enligt den senaste barometern skulle 55 procent av de som svarade på undersökningen i alla medlemsländer godkänna en person som hör till en etnisk minoritet i en hög politisk ställning. Finländarnas attityd låg mycket nära medelvärdet för EU. Som kollega accepterar man helst en ljushyad person, därefter en person med asiatisk bakgrund, en mörkhyad och allra sist en person med romsk bakgrund. Av finländarna accepterar närmare 80 procent en person med asiatisk bakgrund eller en mörkhyad person, men endast 64 procent en rom. Endast hälften av finländarna accepterar att deras barn skulle gifta sig med en rom.
Under hälften av européerna kan gärna eller ganska gärna tänka sig en över 75 år gammal person i en hög politisk ställning och över 60 procent en under 30 år gammal person. I Finland förhåller man sig mer kritiskt till unga personer i en hög politisk ställning, eftersom endast hälften ansåg att det var acceptabelt. Cirka 80 procent kan acceptera att en person med funktionsnedsättning får en hög politisk ställning.
I EU-länderna varierar attityderna mot olika religioner: i genomsnitt 94 procent accepterar en kristen kollega medan endast 71 procent accepterar en muslim. Närmare 90 procent godkänner en kristen som make till sitt barn, 76 procent en ateist, 69 procent en jude och 65 procent en buddhist, men endast 50 procent en muslim. I Finland ligger siffrorna mycket nära medelvärdena för EU.
Attityderna mot sexuella minoriteter är kritiska överlag, bland annat endast något över 60 procent vill bevilja dem lika rättigheter att ingå äktenskap och 67 % accepterar relationer mellan personer av samma kön. I Finland anser 71 % att personer som tillhör sexuella minoriteter ska ha samma rättigheter som andra, 67 % anser att det inte är något fel med relationer mellan personer av samma kön och 61 % tänker att äktenskap bör tillåtas mellan personer av samma kön. Attityderna varierar med ålder, utbildningsnivå och kön. Attityderna mot transpersoner är mer negativa än mot andra sexuella minoriteter, eftersom endast något över hälften av européerna kan tänka sig sådana personer i en hög politisk ställning. Attityderna varierar mycket mellan medlemsländerna: svenskarna, danskarna och holländarna är mest positiva, medan bulgarer, litauer och slovaker är mest negativa. Den största attitydförändringen i en positiv riktning har skett i Malta, Finland (22 %) och Portugal.
Attityder i läroanstalter kan vara ett hinder för likabehandling
Enligt en undersökning om minoriteters erfarenheter av studiehandledning kan andan i skolor och läroanstalter vara ett hinder för likabehandling. Personalens attityder och fördomar ansågs delvis inverka på att studerandenas inlärning inte stöds på samma villkor. Detta gäller framför allt romer och invandrare.
Attityderna kan variera mellan olika omständigheter och minoriteter. Även om likabehandling anses vara viktig saknar läroanstalterna anmälnings- och uppföljningskanaler för diskriminering.
Länkan till undersökningen:
European Social Survey: upplevelse om välfard påvärker attityder
Enligt den europeiska socialundersökningen (European Social Survey) har medborgarnas upplevelser av sitt eget välbefinnande stor inverkan på hur attityderna utvecklas. Upplevelser av välbefinnande är ett mångdimensionellt begrepp som påverkas av respektive lands kulturella, historiska och politiska aspekter. De bästa upplevelserna av välbefinnande i Europa har personer i Danmark, Norge, Schweiz, Island och Finland.
Medborgarnas upplevelser av demokrati och rättvisa i samhället påverkar också attityderna. Demokrati värdesätts i alla länder, men tolkningarna skiljer sig från varandra: i vissa länder räcker det med fria val och ett rättvist rättsväsende, medan medborgarnas möjligheter att delta och påverka utgör en fast del av demokratin i andra länder. Demokratin anses fungera bäst i de nordeuropeiska länderna.
Medborgarnas förtroende för offentliga institutioner och aktörer, såsom polisen, återspeglar attityderna mot hela det organiserade samhället och påverkar medborgarnas beteende. Polisens kontakter med enskilda personer på eget initiativ varierar i hög grad mellan medlemsländerna, och de var tätast i Finland (51 %) och glesast i Bulgarien (16 %). Skillnaderna beror förutom på polisens aktivitet även på befattningsbeskrivningen.