Riksdagsvalet 2023: Anvisningar för personer som blivit utsatta för hatretorik eller trakasserier

Hatretoriken tystar ner människor och minskar den politiska delaktigheten.

Det är beklagligt vanligt att riksdagsgruppernas medlemmar och kandidater blir utsatta för hatretorik. 

På denna sida hittar du information om hatretorik och trakasserier och vad du ska göra om du blir utsatt för hatretorik eller trakasserier. 

Vad är hatretorik?

Hatretorik har sin grund i misstro eller fientlighet mot någon grupp människor. Med hatretorik avses kommunikation som sprider eller hetsar till hat mot en enskild person eller grupp av människor på grund av en omständighet som hänför sig till personen. Det kan uttryckas i ord men också i gester, text, bilder, symboler, musik, teckningar och filmer.

Hatretorik kan vara

  • straffbart, dvs. förbjudet enligt strafflagen
  • diskriminering som är förbjuden enligt diskrimineringslagen eller jämställdhetslagen
  • uttalanden som på något annat sätt är allmänt skadliga.

Hatretorik riktas mot någon egenskap hos en människa eller grupp av människor, och som brottsmotiv är det en grund för skärpning av straffet. I synnerhet kvinnor och personer som tillhör minoriteter utsätts för hatretorik.

I strafflagen nämns följande egenskaper:

  • ras
  • hudfärg
  • härstamning
  • nationellt eller etniskt ursprung
  • religion eller övertygelse
  • sexuell läggning
  • funktionsnedsättning.

Hatretorik kan också basera sig på personens kön.