Höranden i ett nötskal
Vad är ett hörande?
Ett hörande är ett tillfälle där deltagarna får berätta med egna ord om sina upplevelser, om de har upplevt oförrätter, diskriminering eller annan orättvisa på grund av dövhet och/eller teckenspråk. Sekretariatet frågar eller intervjuar inte, utan deltagarna får själva bestämma vad de vill berätta. Hörandena är frivilliga, dvs. deltagarna ska alltid komma av egen vilja och berätta om sina upplevelser.
Vad händer vid hörandet?
Vid hörandet träffar deltagaren 1–3 personer från sekretariatet på plats eller på distans. Först gås bakgrundsuppgifterna och dataskyddsbeskrivningen igenom. Hörandet lagras i sekretariatets mobiltelefoner/datorer. Deltagaren får själv berätta om sina egna eller nära anhörigas upplevelser och sekretariatet tar emot berättelsen. Deltagaren får visa bilder eller annat material. Hörandet räcker högst 1,5 timme. Efter att deltagaren har gett sin berättelse avslutas hörandet och deltagaren får med sig information om psykosocialt stöd.
Var och hur genomförs hörandena?
Hörandena kan ordnas antingen på plats eller på distans. Man kan bli hörd ensam, i par eller i grupp. Sekretariatet ordnar informationsmöten och höranden i samarbete med föreningarna. Tidtabellen och platserna finns här. Om du inte vill komma till föreningen eller om tidpunkten inte passar dig kan du kontakta sekretariatet och komma överens om en egen tid och plats för hörandet.
Hur anmäler man sig till hörandet?
På sidan Höranden och annan datainsamling finns en länk till anmälningsblanketten, du kommer också in här. Om det är svårt att använda anmälningsblanketten, kontakta sekretariatet per e-post.
Vad kan man berätta vid hörandet?
Vid hörandet kan man berätta om sina egna eller en nära anhörigs upplevelser, om man har upplevt oförrätter, diskriminering eller annan orättvisa på grund av dövhet och/eller teckenspråk. Händelserna ska ha skett i Finland. Händelserna kan ha anknytning till sådant som inträffat för flera årtionden sedan eller till nutiden.
Vem kan delta i hörandena?
Hörandena är öppna för alla som har kontakt med teckenspråk. Deltagarna kan själva vara döva/hörselskadade/dövblinda/hörande/teckenspråkiga eller ha nära anhöriga som är döva/hörselskadade/dövblinda/hörande/teckenspråkiga. Vi ordnar höranden av sakkunniga för dem som har kontakt med ovan nämnda målgrupper och/eller teckenspråk i sitt arbete.
Finns det några begränsningar när det gäller ämnena för hörandena?
Under hörandena kan man berätta i huvudsak om sina egna eller en nära anhörigs upplevelser. Sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga fokuserar på upplevelser som har samband med dövhet och/eller teckenspråk. Händelserna ska ha skett i Finland.
Vem ser inspelningarna från hörandena?
Inspelningarna från hörandena ses endast av sekretariatet för sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga (Johanna Mesch, Juhana Salonen och Netta Keski-Levijoki). Inspelningarna från hörandena översätts till talat språk och text av en säkerhetsgodkänd och begränsad grupp översättare. Inspelningarna från hörandena överförs åtminstone till vissa delar till Riksarkivet, där de låses för en viss tid (t.ex. 50 år).
Hur ser man till att hörandena är datasäkra?
Hörandeprocessen och informationssäkerheten har gåtts igenom noggrant med Justitieministeriets informationssäkerhetsexperter. Dataskyddsbeskrivningen för hörandena finns här.
Hur kan man få psykosocialt stöd?
Under sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga erbjuds psykosocialt stöd på teckenspråk. Tjänsten tillhandahålls av TukiPlats, teamet för psykosocialt stöd vid Dövas Servicestiftelse. Mer information om tjänsten här. Det är möjligt att få stöd också fastän man inte blivit hörd.
Varför används ordet hörande?
Ordet hörande hänvisar till en process där någon får möjlighet att framföra sin uppfattning, sina åsikter eller information om ett ärende som är under beredning eller behandling. Deltagarna har alltså möjlighet att berätta om sina upplevelser och "bli hörda". Hörandet kan ges på finskt eller finlandssvenskt teckenspråk eller på finska eller svenska.
Jag vill fråga mer av sekretariatet – hur får jag få kontakt?
Sekretariatets kontaktuppgifter finns här.