Så här ingriper du i hatgärningar
Det finns ingen enkel och snabb lösning för att förebygga och ingripa i hatgärningar, utan det kräver långsiktigt arbete. Nedan finns anvisningar för olika situationer.
Titta på videon: Den felande länken. Vi ingriper tillsammans vid diskriminering och hat.
I vardagen
Du kan bidra till ett lyssnande och interaktivt diskussionsklimat i din vardag. Var medveten om dina egna fördomar och ditt språkbruk. Ingrip i diskriminering, kränkande skämt och annat respektlöst beteende.
På nätet
- Stöd ett lyssnande och interaktivt diskussionsklimat. Lägg inte ut fientliga kommentarer eller dela dem. Fundera på vilka teman du vill ge synlighet i sociala medier.
- Kolla fakta. På nätet sprids felaktig information både oavsiktligt och avsiktligt. Du kan kontrollera innehållets tillförlitlighet till exempel med hjälp av sökmotorer och faktagranskningsverktyg.
- Var kritisk till det material du ser. Med hjälp av artificiell intelligens kan man skapa bilder och videor som verkar äkta.
- Anmäl fientliga publiceringar till tjänstens administratör. Om du misstänker att det är fråga om ett brott ska du spara bevismaterialet och göra en polisanmälan innan du ber administratören radera meddelandet.
Inom organisationer och vid läroanstalter
- Öka er medvetenhet om hatgärningar och deras konsekvenser. Ta reda på var problemen finns i er egen organisation. Ingrip i diskriminering på lång sikt med hjälp av likabehandlingsplanering. Inkludera förebyggande av hatgärningar och ingripande i dem i likabehandlingsplanen eller säkerhetsplanen.
- Kommunicera tydligt vem den som utsätts för hatgärningar kan vända sig till.
- Ordna utbildningar om icke-diskriminering och främjande av likabehandling.
- Informera om att diskriminering tas på allvar. Sträva efter att stärka beredskapen att ingripa i diskriminering, trakasserier och hatretorik. Det ska finnas tydliga anvisningar om diskriminering och trakasserier som hela organisationen är medveten om.
- Ingrip i hatretorik på era plattformar i sociala medier.
- Ingrip i diskriminering på lång sikt med hjälp av likabehandlingsplanering. Inkludera förebyggande av hatgärningar och ingripande i dem i likabehandlingsplanen eller säkerhetsplanen.
Alla dessa åtgärder kan ingå i organisationens eller läroanstaltens likabehandlingsplan.
- Stöd ska kunna fås obehindrat och i rätt tid, vid behov anonymt
- Kamratstöd borde i större utsträckning vara tillgängligt för alla offer för hatbrott.
- Stödtjänsterna bör vidareutvecklas på ett kundorienterat sätt med beaktande av olika minoritetsgruppers behov.
- Informationen om stödtjänster och stödformer för offer för hatbrott bör förtydligas och skräddarsys för olika minoritetsgrupper. Denna information bör ges på flera språk, även på lättläst språk och teckenspråk.
- Det ska vara möjligt att hålla kontakt via olika kanaler med dem som erbjuder stöd. Utöver elektroniska alternativ ska möten vid behov också ordnas ansikte mot ansikte.
- Tillgången till tolkningstjänster borde utökas.
- De service- eller resekostnader som stödet förutsätter får inte hindra någon från att söka stöd. När man informerar om tjänsten är det viktigt att informera om kostnaderna.
- Yrkesutbildade personer och myndigheter som interagerar med minoritetsgrupper bör gå in för att använda ett mer förutseende arbetssätt. Klienterna bör rutinmässigt tillfrågas om eventuella erfarenheter av hatbrott vid kundmöten (t.ex. i kommunernas integrations- och rådgivningstjänster samt i skolorna). Att ge exempelmeningar inför dessa möten kunde hjälpa yrkesutbildade personer.
- Information om stödtjänsternas fysiska tillgänglighet ska vara lättillgänglig. Tjänsteleverantörerna ska göra tillgänglighetsbedömningar och åtgärda observerade brister.
1. För yrkesutbildade personer och myndigheter som möter minoritetsgrupper bör det ordnas utbildning med väsentlig information om
- mänskliga rättigheter, hatbrott, förbud mot diskriminering och trakasserier och identifiering av brott
- sensitiv och kundorienterad interaktion
- olika minoritetsgruppers eventuella särskilda behov
- identifiering av fördomar och ingripande i dem
Utbildningen ska inkluderas i läroplanerna. Yrkesgrupperna består av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, tolkar, lärare, poliser, åklagare och domare.
2. Minoritetsgrupperna ska erbjudas information om identifiering av hatbrott och offrens rättigheter. Tillgången till befintligt material, såsom broschyrer och videor, bör förbättras.
3. Information om hatbrott, deras konsekvenser och de rättsliga konsekvenserna för gärningsmännen bör spridas i större utsträckning.
4. Minoritetsgruppernas förtroende för laglighetsövervakning och andra myndigheter bör stärkas, till exempel genom skolbesök.
- Det bör skapas permanenta strukturella verksamhetsmodeller för straffprocessen, för identifieringen av hatbrott och för att göra hanteringen av ärenden smidigare. Eventuella hatmotiv bör utredas mer systematiskt i förundersökningen.
- Arbetet mot etnisk profilering bör utvecklas aktivt.
- Användningen av medling bör utökas i situationer där det är ändamålsenligt. Medling kan också hjälpa gärningsmannen och förhindra återfallsbrottslighet.
- Det bör finnas lättillgänglig information om den fysiska tillgängligheten i polisinrättningarnas och domstolarnas lokaler. Tillgänglighetsbedömningar ska göras av polisinrättningarnas och domstolarnas lokaler och observerade brister ska åtgärdas.
- Bekämpningen av hatbrott bör effektiviseras. Till exempel bör aktörerna bakom webbplattformar få större juridiskt ansvar.
- Samarbetet mellan myndigheter, olika minoritetsgrupper och organisationer som främjar deras rättigheter bör utökas för att förbättra det multiprofessionella stödet till offren.
- Man bör sträva efter att skapa nationella samordningsmekanismer och trygga hållbar och långsiktig finansiering för att bekämpa hatbrott och stödja offren.