Kommunerna som främjare av goda relationer mellan olika befolkningsgrupper – metod för arbetet
Kommunerna kan främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper genom att ta del av olika befolkningsgruppers erfarenheter av saken.
Kommunerna har en viktig roll i främjandet av goda relationer mellan olika befolkningsgrupper samt i uppföljningen. Genom att förbättra relationerna mellan olika befolkningsgrupper kan man bland annat öka den genuina delaktigheten och stärka demokratin, bekämpa rasism och segregation, öka trygghetskänslan och trivseln samt kommunens dragnings- och hållkraft.
Denna metod med datainsamling och beslutsfattarevenemang har utvecklats för att stödja främjandet av goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokal nivå. Metoden är i första hand avsedd för kommunerna.
Med hjälp av metoden samlar man in kvalitativ information som beskriver de lokala relationerna mellan befolkningsgrupper i fråga om de invånare som deltagit i datainsamlingstillfällena.
Med hjälp av datainsamling och regelbunden uppföljning kan man identifiera lokala utmaningar, behov och framsteg. Avsikten är att informationen som samlats in ska utnyttjas vid utvecklingen av åtgärder som främjar goda relationer mellan olika befolkningsgrupper.
Metoden består av tre olika delar:
- Diskussionsmöten för olika befolkningsgrupper
- Evenemang för lokala beslutsfattare
- Uppföljning av åtgärderna och bedömning av effekterna
För datainsamlingen ordnas diskussionsmöten där man in samlar erfarenheter, observationer och synpunkter från invånare som hör till olika befolkningsgrupper om lokala relationer. Det här sker med hjälp av diskussionsfrågor som utarbetats utifrån prioriteringarna för goda relationer mellan befolkningsgrupperna. Det är viktigt att språkliga minoriteter ges möjlighet att diskutera på det egna språket.
Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med regionala organisationer. Det kan vara så att någon organisation ursprungligen har tagit initiativ till att höra en viss invånargrupp. Organisationerna erbjuder värdefull information om situationen för olika befolkningsgrupper och fungerar som kontaktyta till dessa grupper. Detta stärker invånarnas förtroende och uppmuntrar dem att dela med sig av sina synpunkter.
Kommunen skaffar datainsamlingen som köpta tjänster av organisationer som är verksamma på orten eller i närområdet.
Organisationen administrerar datainsamlingen som köpta tjänster, söker fram och skolar in datainsamlingsevenemangens ledare och sekreterare, ordnar evenemangen och lämnar in rapporter till kommunen.
Ledarna och sekreterarna genomför och antecknar diskussionen som förts (på det egna språket). Efter evenemanget skickar sekreterarna de anonymiserade anteckningarna till kommunen på finska/svenska. Anteckningarna sammanställs till en presentation för beslutsfattarevenemanget. De viktigaste resultaten överförs till de så kallade erfarenhetskorten.
Mer information på Goda befolkningsrelationer,projektets webbplats.
Efter datainsamlingen ordnar kommunen i samarbete med organisationerna ett möte för beslutsfattare. Målgruppen för evenemanget är:
- Personer i beslutande ställning i kommunen (förtroendevalda, sektorchefer, ansvariga för planerings- och utvecklingsarbete osv.)
- Resultaten av datainsamlingen kan också beröra välfärdsområdet och polisen. Därför är det bra att också bjuda in beslutsfattare som representerar dessa aktörer.
- Organisationer som genomfört datainsamlingen (1–3 representanter)
- Ledare, sekreterare
- Invånare som deltagit i datainsamlingstillfällena, (3–6/datainsamlingstillfälle).
- Beslutsfattarevenemangets moderator/moderatorer (till exempel en representant för organisationen eller diskussionsmötets ledare)
Ledarna från olika datainsamlingstillfällen ger på basis av diskussionerna sammandrag av resultaten av diskussionsmötena. Därefter behandlas dessa saker mer ingående i en modererad diskussion med hjälp av metoden Enemmän tätä, vähemmän tuota (Mer av detta, mindre av det där).
I smågrupper läser deltagarna turvis upp resultaten som skrivits i narrativ form från erfarenhetskorten och funderar på om de önskar mer eller mindre av motsvarande invånarerfarenheter. Därefter försöker grupperna hitta olika sätt att öka de positiva och minska de negativa erfarenheterna.
Målet är att beslutsfattarna utifrån den insamlade informationen utarbetar ett åtgärdsprogram för att främja goda relationer mellan befolkningsgrupperna. Programmet ska helst innehålla 1–4 åtgärder som aktörerna som är representerade vid evenemanget börjar genomföra.
Mer information på Goda befolkningsrelationer,projektets webbplats.
I slutet av beslutsfattarevenemanget besvarar deltagarna en enkät där man kartlägger vilka konsekvenser datainsamlingen och evenemanget haft för det egna tänkandet och vilka åtgärder man har för avsikt att vidta. Resultaten av responsenkäten hjälper vid valet av åtgärder och uppföljningen av effekterna. Beslutsfattarna utvecklar sina åtgärdsidéer och kommer överens om att föra vidare dem vid beslutsfattarevenemang.
Genom att bedöma de valda åtgärderna och deras effekter kan kommunen utveckla bättre metoder för att främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. För bedömningen ska utarbetas en tidtabell och en tydlig arbetsfördelning.
Genom att ordna flera datainsamlingstillfällen kan kommunen följa upp läget för relationerna mellan befolkningsgrupperna och effekterna av de planerade åtgärderna. Dessutom kan kommunen genomföra kompletterande enkäter och dialoger för invånarna. Samtidigt kan man få en uppfattning om vilka befolkningsgrupper det vore bra att höra härnäst.
Mer information på Goda befolkningsrelationer,projektets webbplats.