Afrofobi är en form av rasism som riktar sig mot människor, grupper och samhällen med bakgrund i Afrika. Afrofobi går i grunden ut på att avhumanisera och förknippas med de historiska orättvisor som svarta personer utsatts för, såsom kolonialism, och negativa stereotyper om dem.  

Antirasism är aktiv och medveten verksamhet för att motarbeta alla former av rasism. Antirasistisk verksamhet syftar till att minska på etnisk diskriminering, konsekvenser av diskriminerande rutiner och negativa fördomar.  

I stället för antisemitism används på svenska ofta även termerna judehat eller judefientlighet. Antisemitism är fientlighet mot judar som kan komma till uttryck i verksamhet, attityder och tankesätt.  

Med fördom avses en förutfattad mening som har uppstått innan man lärt känna en människa, en omständighet eller ett fenomen. Fördomar kan grunda sig på till exempel okunskap eller stereotyper. Fördomar kan också vara omedvetna. Ofta riktar sig fördomar till en hel grupp av människor, såsom en minoritet eller en religiös grupp.    

Med etnisk profilering avses att kontrollåtgärder riktas mot individer på grund av etnisk bakgrund, hudfärg, religion eller språk. 

En grupp av människor som förenas till exempel av kulturellt arv, religion, språk, ursprung eller utseende.  

Trakasserier är diskriminering som är förbjuden enligt diskrimineringslagen. I lagen definieras trakasserier som sådant beteende som syftar till eller som leder till att en persons människovärde kränks. Beteendet skapar en förnedrande, hotfull, fientlig eller aggressiv stämning utifrån en förbjuden diskrimineringsgrund. 

Jämställdhetslagen förbjuder sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck. 

Ett förhållningssätt där många faktorer samtidigt anses påverka individens identitet och ställning när det gäller maktförhållandena i samhället. Det intersektionella tänkesättet går ut på att till exempel en persons kön, socioekonomiska ställning, ålder, etniska bakgrund, funktionsförmåga eller sexuella läggning inte kan analyseras separat från andra faktorer.   

Islamofobi är en särskild form av rasism som innebär våldshandlingar, diskriminering och rasistisk hatpropaganda mot muslimer eller personer som antas vara muslimer samt muslimska grupper och samhällen. Bakom islamofobin ligger bland annat negativa stereotyper och särdrag som förknippas med muslimer som grupp och med islam. Islamofobi leder till att muslimer marginaliseras och avhumaniseras.   

Mikroaggression är ofta en oavsiktlig kommentar eller gärning som stärker och upprätthåller rasistiska eller på något annat sätt diskriminerande stereotyper. Mikroaggressioner skapar utanförskap och en känsla av att inte höra till gemenskapen. 

Ett typiskt exempel på mikroaggression är att börja tala engelska med en person utifrån personens utseende. Även om avsikten kan vara uppriktig, antar talaren samtidigt att en person som skiljer sig från majoritetsbefolkningen inte kan tala finska som modersmål. Även ett antagande om att någon som kommer från ett annat land inte talar finska kan vara diskriminerande och skapa utanförskap. 
Om mikroaggressioner upprepas, orsakar de stress och känsla av utanförskap hos den utsatta personen.

Med diskriminering på flera grunder avses att en person blir utsatt för diskriminering på basis av två eller flera olika diskrimineringsgrunder. Tillhörighet till en minoritet, i synnerhet en synlig minoritet, ökar risken för diskriminering på flera grunder. Diskriminering på flera grunder kan delas in i tre olika former: 

1. Flerfaldig diskriminering är en situation där en person utsätts för diskriminering på olika grunder i fler än en situation. Till exempel diskrimineras en person med funktionsnedsättning och invandrarbakgrund i jobbsökningen på grund av sin funktionsnedsättning och på bostadsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. 
2. Vid kumulativ diskriminering upplever individen diskriminering på flera grunder i samma situation. Till exempel kan en sökande diskrimineras vid jobbsökning på grund av både kön och tillhörighet till en viss religiös grupp. 
3. Vid intersektionell diskriminering korsar och genomsyrar olika grunder varandra och bildar därmed tillsammans en särskild diskrimineringsgrund. Till exempel kan en svenskspråkig person med funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvårdstjänsterna utsättas för diskriminering som inte skulle drabba en svenskspråkig person som inte har en funktionsnedsättning eller en person med en funktionsnedsättning som inte är svenskspråkig. 

Med samhälleliga normer avses uppfattningar som har blivit allmänna tankesätt om vad som är normalt och vad som inte är normalt. Normerna omfattar förutfattade meningar om människor och människogrupper.  

Termen POC kommer från det engelska begreppet People of Colour. För närvarande finns det ingen allmän svensk term för detta begrepp. Termen syftar på sådana människor som på grund av sina egenskaper (t.ex. namn, hudfärg eller religion) inte uppfattas som vita.  

BIPOC-begreppet härstammar från de engelska orden Black (svarta), Indigenous (ursprungsbefolkning), People of Colour (se ovan). Termen har införts nyligen eftersom den diskriminering och rasism och det förtryck som drabbar svarta och ursprungsbefolkningar är annorlunda jämfört med andra POC-personer. Alla dessa termer syftar på människogrupper som inte uppfattas som vita. 

Rasism som gömmer sig eller är öppen i samhälleliga normer och praxis samt i samhällets strukturer såsom institutioner, organisationer, ämbetsverk, avtal, lagstiftning och tjänster. 

Strukturell rasism är ofta omedvetet. Den kan ta sig uttryck i skenbart neutrala metoder som i själva verket utesluter personer som anses vara annorlunda bland majoritetsbefolkningen. Uteslutningen leder till kulturell, ekonomisk och social marginalisering. 

Rasism är således inte alltid medveten verksamhet eller medvetna handlingar mellan olika individer, utan den förekommer även i samhällets strukturer. Till exempel: 

1. I arbetslivet kan strukturell diskriminering komma till uttryck till exempel i lönen eller andra anställningsförmåner, såsom möjligheterna till fortbildning.  
2. Inom utbildningen kan strukturell diskriminering innebära att unga som antas ha invandrarbakgrund i skolan hänvisas till vissa praktiska branscher oberoende av deras egna intressen.  
3. På bostadsmarknaden kan ett namn som inte låter typiskt finländskt påverka exempelvis om man får en bostad. 

Rasism är en tankemodell som bygger på att definiera grupper av människor som mindre värda till exempel på grundval av etnicitet, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasism kan komma till uttryck inom olika områden av samhället i form av ett avsiktligt eller oavsiktligt beteende mellan individer eller grupper som grundar sig på fördomar och rädslor för det som är främmande eller i form av diskriminerande förfaranden i samhällets strukturer. Rasism upprätthåller ojämlikhet och är skadligt inte enbart för dem som utsätts för rasism utan även för samhället i stort. 

Rasism är ett system där politik, institutionella förfaranden, kultur och andra normer upprätthåller maktpositioner i samhället som innebär att vissa grupper av människor anses ha lägre status än andra grupper.  

Normkritik innebär att man kritiskt analyserar de normer som råder i samhället, det vill säga att man aktivt avvecklar normer. I stället för normkritik kan man även tala om normmedvetenhet. Med medvetenhet syftar man på att man inte nödvändigtvis behöver förhålla sig kritiskt till alla normer i samhället, men att man är medveten om deras existens.  

I en antirasistisk kontext avses med representation att minoriteter får synlighet och blir hörda eller att minoriteter saknas i samhället, såsom i beslutsfattandet och medierna. Representation syftar alltså på olika människogruppers möjligheter att synas, påverka och bli hörda i samhället. 

Rasifiering är en process genom vilken antaganden, stereotyper och fördomar kopplas till människor, till exempel på grund av hudfärg eller antagen etnisk bakgrund. Sådana antaganden gäller bland annat människors förmågor, seder och bruk och moral.  

Antiziganism innebär ett diskriminerande och rasistiskt bemötande som riktar sig mot romer samt verksamhet som grundar sig på fördomar och stereotyper om romer. Antiziganism leder till att romerna utesluts ur samhället och avhumaniseras, vilket bland annat försvårar romernas möjligheter att få sysselsättning och bostad.   

En person behandlas utan godtagbar orsak sämre än andra eller missgynnas på grund av en personlig egenskap. Det finns olika former av diskriminering: 

• Direkt diskriminering: En person behandlas på ett ofördelaktigare sätt än någon annan utan godtagbar orsak. Till exempel vägrar en näringsutövare släppa in en mörkhyad person i sin affärslokal.  
• Indirekt diskriminering: Regler, kriterier eller förfaringssätt som framstår som jämlika kan komma att missgynna någon utan att det finns en godtagbar grund. I en anställningssituation krävs till exempel utmärkta kunskaper i finska, även om det inte är nödvändigt med tanke på arbetsuppgifterna. 
• Trakasserier

Vägran att göra rimliga anpassningar: Myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare och de som tillhandahåller varor eller tjänster ska göra rimliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Med anpassningarna säkerställer man likabehandlingen av personer med funktionsnedsättning i enskilda situationer. Vägran att göra rimliga anpassningar är diskriminering. 

Instruktioner eller befallningar att diskriminera: Instruktioner eller befallningar att diskriminera är förbjudet enligt lag. En chef som till exempel ger de anställda i butiken en anvisning om att avstå från att betjäna personer med utländsk bakgrund gör sig skyldig till diskriminering. Det är fråga om diskriminering även om den anställda ännu inte följt instruktionen. Att följa diskriminerande instruktioner eller befallningar räknas även det som diskriminering. 

Hatretorik är kommunikation som underblåser hat mot en människa eller en grupp av människor. Hatretoriken sprider, uppmuntrar till, främjar eller berättigar rasism, antisemitism eller något annat slags hat. Hatretorik kan gälla hudfärg eller nationellt eller etniskt ursprung, men även till exempel religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionshinder.      

Hatbrott är ett brott mot en person, grupp, någons egendom, en institution eller en företrädare för dessa, där motivet är fördomar eller förakt mot offrets antagna eller verkliga etniska eller nationella bakgrund, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella inriktning, könsidentitet, könsuttryck eller funktionsnedsättning.  

Minoritetsstress är ett psykologiskt fenomen som beskriver ett kroniskt stresstillstånd som beror på en persons minoritetsstatus och som orsakats av upplevda och ackumulerade diskrimineringserfarenheter, den ångest och rädsla de gett upphov till samt känslor av att vara annorlunda och utanför. Minoritetsstress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet negativt samt förändra personens sociala beteende. 

Jämlikhet betyder att alla människor är lika värda oberoende av ursprung, kön, könsidentitet, könsuttryck, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, medborgarskap, språk, religion, övertygelse, åsikt, handikapp, hälsotillstånd, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller en enskild person.  

Vithetsnormen hänvisar inte just till hudfärg utan till osynliga sociala hierarkier och maktförhållanden, där allt som är västerländskt eller europeiskt ses som en norm som definierar samhällsstrukturer. Normativitet framkommer först när man frångår den.