Afrofobi är en form av rasism där motivet är uttryckligen afrikansk härkomst. Den riktar sig mot personer, grupper och samhällen med afrikansk bakgrund. Afrofobi går i grunden ut på att avhumanisera och förknippas med de historiska orättvisor som svarta personer utsatts för, såsom kolonialism, och negativa stereotyper om dem. 

Antirasism är aktiv och medveten verksamhet för att motarbeta alla former av rasism. Antirasistisk verksamhet är arbete för att minska etnisk diskriminering, konsekvenserna av diskriminerande förfaranden och negativa fördomar. 

I stället för antisemitism används på svenska ofta även termerna judehat eller judefientlighet. Antisemitism är fientlighet mot judar som kan komma till uttryck i verksamhet, attityder och tankesätt. 

Med fördom avses en förutfattad mening som har uppstått innan man lärt känna en människa, en omständighet eller ett fenomen. Fördomar kan grunda sig på till exempel okunskap eller stereotyper. Fördomar kan också vara omedvetna. Ofta riktar sig fördomar till en hel grupp av människor, såsom en minoritet eller en religiös grupp.  

Etnisk profilering syftar i allmänhet på säkerhetsmyndigheternas verksamhet där vissa åtgärder riktas mot en person på grund av egenskaper som hänför sig till personens ursprung, såsom hudfärg, språk eller en klädstil som syftar på en viss religion eller kultur. 

En grupp av människor som förenas till exempel av kulturellt arv, religion, språk, ursprung eller utseende. 

Trakasserier är diskriminering som är förbjuden enligt diskrimineringslagen. I lagen definieras trakasserier som sådant beteende som syftar till eller som leder till att en persons människovärde kränks. Beteendet skapar en förnedrande, hotfull, fientlig eller aggressiv stämning utifrån en förbjuden diskrimineringsgrund.

I jämställdhetslagen (7 §) förbjuds sexuella trakasserier samt trakasserier på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Ett förhållningssätt där många faktorer samtidigt anses påverka individens identitet och ställning när det gäller maktförhållandena i samhället. Det intersektionella tänkesättet går ut på att till exempel en persons kön, socioekonomiska ställning, ålder, etniska bakgrund, funktionsförmåga eller sexuella läggning inte kan analyseras separat från andra faktorer. 

Islamofobi är en särskild form av rasism som innebär våldshandlingar, diskriminering och rasistisk hatpropaganda mot muslimer eller personer som antas vara muslimer samt muslimska grupper och samhällen. Bakom islamofobi ligger bland annat negativa stereotyper och särdrag som förknippas med muslimerna som grupp samt islam. Islamofobi leder till att muslimer marginaliseras och avhumaniseras.  

Mikroaggression är en avsiktlig eller oavsiktlig kommentar eller handling som stärker eller upprätthåller rasistiska eller på annat sätt diskriminerande stereotyper. Mikroaggressioner skapar utanförskap och en känsla av att inte höra till gemenskapen. 

Med diskriminering på flera grunder avses att en person blir utsatt för diskriminering på basis av två eller flera olika diskrimineringsgrunder. Tillhörighet till en minoritet, i synnerhet en synlig minoritet, ökar risken för diskriminering på flera grunder. Diskriminering på flera grunder kan delas in i tre olika former: 

1. Additiv diskriminering innebär att till exempel en funktionshindrad kvinna med afrikanskt ursprung utsätts för diskriminering av olika orsaker i två olika situationer, exempelvis på grund av sitt funktionshinder i en anställningssituation och på grund av sitt afrikanska ursprung på bostadsmarknaden.

2. Kumulativ diskriminering inträffar till exempel när en person i en anställningssituation utsätts för diskriminering både på grund av att hon är kvinna och på grund av att hon har afrikanskt ursprung. 

3.  Intersektionell diskriminering handlar om att till exempel unga män med afrikansk bakgrund diskrimineras inte enbart på grund av hudfärg, ålder eller kön utan på basis av en kombination av alla dessa faktorer. Det är fråga om alla de negativa stereotyper och fördomar som samhället förknippar med motsvarande grupper.

Med samhällsnormer avses allmänt accepterade uppfattningar och tankar om vad som är normalt och vad inte. Normerna omfattar förutfattade meningar om människor och människogrupper. 

Normkritik innebär att man kritiskt analyserar de normer som råder i samhället, dvs. att man aktivt avvecklar normer. I stället för normkritik kan man även tala om normmedvetenhet. Med medvetenhet syftar man på att man inte nödvändigtvis behöver förhålla sig kritiskt till alla normer i samhället, men att man är medveten om deras existens. 

Termen POC kommer från det engelska begreppet People of Colour. För närvarande finns det ingen allmän svensk term för detta begrepp. Termen syftar på sådana människor som på grund av sina egenskaper (t.ex. namn, hudfärg eller religion) inte uppfattas som vita.  

BIPOC-begreppet härstammar från de engelska orden Black (svarta), Indigenous (ursprungsbefolkning), People of Colour (se ovan). Termen har införts nyligen eftersom den diskriminering och rasism och det förtryck som drabbar svarta och ursprungsbefolkningar är annorlunda jämfört med andra POC-personer.  Alla dessa termer syftar på människogrupper som inte uppfattas som vita (se vithet).

Strukturell rasism är dold diskriminering som förekommer i samhället, såsom lagar, tjänster och institutioner. Strukturell rasism är ofta omedveten och kan komma till uttryck i skenbart neutrala förfaranden som i praktiken utesluter de personer som betraktas som annorlunda eller icke-vita från majoritetsbefolkningen.

Uteslutningen leder till kulturell, ekonomisk och social marginalisering. Rasism är således inte alltid medveten verksamhet eller medvetna handlingar mellan olika individer, utan den förekommer även i samhällets strukturer. Det kan vara svårt att peka ut eller identifiera strukturell diskriminering i enskilda fall, men den kommer fram i en bredare kontext, i undersökningar, utredningar och statistiska analyser. Till exempel:

1.    I arbetslivet kan strukturell diskriminering komma till uttryck till exempel i lönen eller andra anställningsförmåner, såsom möjligheterna till fortbildning. 

2.    Inom utbildningen kan strukturell diskriminering innebära att unga som antas ha invandrarbakgrund i skolan hänvisas till vissa praktiska branscher oberoende av deras egna intressen. 

3.    På bostadsmarknaden kan ett namn som inte låter typiskt finländskt påverka exempelvis om man får en bostad.

Rasism är ett tankesätt där vissa människogrupper anses ha lägre status till exempel på grund av etniskt ursprung, hudfärg, medborgarskap, kultur, modersmål eller religion. Rasism kan komma till uttryck inom olika områden av samhället i form av ett avsiktligt eller oavsiktligt beteende mellan individer eller grupper som grundar sig på fördomar och rädslor för det som är främmande eller i form av diskriminerande förfaranden i samhällets strukturer. Rasism upprätthåller ojämlikhet och är skadligt inte enbart för dem som utsätts för rasism utan även för samhället i stort.

Rasism är ett system där politik, institutionella förfaranden, kultur och andra normer upprätthåller maktpositioner i samhället som innebär att vissa grupper av människor anses ha lägre status än andra grupper. 

I en antirasistisk kontext avses med representation att minoriteter får synlighet och blir hörda eller att minoriteter saknas i samhället, såsom i beslutsfattandet och medierna. Representation syftar alltså på olika människogruppers möjligheter att synas, påverka och bli hörda i samhället.

Rasifiering är en process där samhället på grund av till exempel hudfärg eller förmodad etnicitet förknippar antaganden, stereotyper och fördomar med bland annat människornas förmåga, seder och bruk och moral. Rasifieringsprocessen leder till rasistisk och diskriminerande verksamhet. Utifrån stereotypa definitioner behandlas människorna medvetet eller omedvetet på ett ojämlikt sätt. Med rasifiering avses framför allt den sociala process som resulterar i rasism. 

Fientlighet mot romer innebär ett diskriminerande och rasistiskt bemötande som riktar sig mot romer samt verksamhet som grundar sig på fördomar och stereotyper om romer. Fientligheten mot romer leder till att romerna utesluts ur samhället och avhumaniseras, vilket bland annat försvårar romernas möjligheter att få sysselsättning och bostad.    

En person behandlas utan godtagbar orsak sämre än andra eller missgynnas på grund av en personlig egenskap. Det finns olika former av diskriminering:

• Direkt diskriminering: En person behandlas på ett ofördelaktigare sätt än någon annan utan godtagbar orsak. Till exempel vägrar en näringsutövare släppa in en mörkhyad person i sin affärslokal. 

• Indirekt diskriminering: Regler, kriterier eller förfaringssätt som framstår som jämlika kan komma att missgynna någon utan att det finns en godtagbar grund. Till exempel i en anställningssituation krävs utmärkta kunskaper i finska, även om det inte är nödvändigt med tanke på arbetsuppgifterna.

 • Trakasserier: Se definitionen (trakasserier)

Vägran att göra rimliga anpassningar: Myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare och de som tillhandahåller varor eller tjänster ska göra rimliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Med anpassningarna säkerställer man likabehandlingen av personer med funktionsnedsättning i enskilda situationer. Vägran att göra rimliga anpassningar innebär diskriminering.

Instruktioner eller befallningar att diskriminera: Instruktioner eller befallningar att diskriminera är förbjudet enligt lag. Till exempel en chef som ger instruktioner till de anställda i en butik att inte betjäna kunder med utländsk bakgrund gör sig skyldig till diskriminering. Det är fråga om diskriminering även om den anställda ännu inte följt instruktionen. Att följa diskriminerande instruktioner eller befallningar räknas även det som diskriminering.
 

Hatretorik är kommunikation som sprider, hetsar till, främjar eller berättigar rashat, främlingshat, antisemitism eller annat hat som beror på intolerans.

Ett hatbrott kan vara ett brott som begås mot en person, en grupp, någons egendom, en institution eller en företrädare för dessa. Motivet är fördomar eller fientlighet mot offrets antagna eller verkliga etniska eller nationella bakgrund, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller funktionsnedsättning.

Minoritetsstress är ett psykologiskt fenomen som beskriver ett kroniskt stresstillstånd som beror på en persons minoritetsstatus och som orsakats av upplevda och ackumulerade diskrimineringserfarenheter, den ångest och rädsla de gett upphov till samt känslor av att vara annorlunda och utanför. Minoritetsstress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet negativt samt förändra personens sociala beteende.

Jämlikhet betyder att alla människor är lika värda oberoende av ursprung, kön, könsidentitet, könsuttryck, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, medborgarskap, språk, religion, övertygelse, åsikt, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller en enskild person. 

Vithet syftar egentligen inte på hudfärg utan på osynliga sociala hierarkier och maktförhållanden där den västerländska och europeiska normen anses definiera samhällsstrukturerna. Normativiteten blottas först när man avviker från den.