Begrepp
Hatgärning
En hatgärning kan i princip vara vilken gärning som helst som motiveras av fördomar eller fientlighet mot en antagen eller faktisk egenskap hos den som utsätts. Hatgärning är ett överordnat begrepp som omfattar hatretorik och hatbrott samt hatmotiverade gärningar som inte uppfyller brottsrekvisitet.
Det är inte alltid lätt att veta när kränkande och osakligt bemötande är en hatmotiverad gärning och när det är fråga om ett brott. Det är myndigheterna som verkar i brottsprocessen som har uppgiften att dra gränsen mellan hatbrott, som uppfyller rekvisitet för brott, och hatgärningar.
Hatgärningar är
- Brott som motiveras av hat mot en befolkningsgrupp (t.ex. hets mot folkgrupp men även andra brott, t.ex. misshandel, om ett fientligt motiv ligger bakom)
- Verksamhet som är förbjuden enligt lag men ändå inte är ett brott (t.ex. diskriminering enligt diskrimineringslagen)
- Skadlig verksamhet (rasistiska förolämpningar, riktande trakasserier osv.) som inte uppfyller brottsrekvisitet.
Hatbrott
Hatbrott kan vara vilken gärning som helst som enligt finsk lag är ett brott, till exempel misshandel, olaga hot, diskriminering eller skadegörelse. Det är motivet som avgör huruvida det är fråga om ett hatbrott. Motivet till ett hatbrott är fördomar eller fientlighet mot offrets antagna eller faktiska etniska eller nationella bakgrund, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning, kön, könsidentitet, könsuttryck eller funktionsnedsättning. Hatmotiv kan leda till skärpt straff.
- Målsägandens heder har kränkts och personen har blivit skrämd och mobbad nästan dagligen under en månads tid på grund av sin funktionsnedsättning. Gärningsmännen misstänks för ärekränkning.
- Målsäganden utsattes för kränkande skällsord i en offentlig Facebook-grupp på grund av personens könsidentitet. Gärningsmannen misstänks för ärekränkning.
- Väktare misshandlade målsäganden i samband med ett gripande och i situationen förekom rasism med anledning av målsägandens romska bakgrund. Gärningsmännen misstänks för misshandel.
- Misshandel och ärekränkning. Målsäganden har blivit utskälld på ett fartyg på grund av sin romska bakgrund och ombetts avlägsna sig från platsen. När målsäganden inte avlägsnade sig fick han ett knytnävsslag i ansiktet. Gärningsmannen misstänks för misshandel och ärekränkning.
- Grannen slog målsäganden i ansiktet med knytnäve i trappuppgången. Samtidigt uppmuntrade förövaren målsäganden att lämna Finland och åka tillbaka till sitt hemland. Förövaren misstänks för misshandel.
- I köpcentret hade personer som hörde till majoritetsbefolkningen förolämpat och provocerat unga med somalisk bakgrund på grund av deras hudfärg, varefter en av de unga slog en av personerna som hörde till majoritetsbefolkningen. Förövaren misstänks för misshandel. Även om häcklarna inte har registrerats som misstänkta i polisanmälan har fallet tagits med i statistiken eftersom polisen hade kategoriserat det som hatbrott.
- Väggen på en fastighet som ägs av ett muslimskt samfund har klottrats ned med hatmeddelanden. Brottsrubriceringen är skadegörelse. Det finns bildmaterial av gärningsmännen, men deras identitet är inte känd.
- En Prideflagga som hissats upp i flaggstången vid en ungdomsgård togs ner och brändes upp under Prideveckan. Brottsrubriceringen är skadegörelse, men gärningsmannen är inte känd.
- Flygblad har delats ut där människor kallas till konkreta åtgärder mot etniska grupper. Gärningsmännen misstänks för hets mot folkgrupp.
- På skolans vägg hade skrivits texter som uppmuntrade vita att kämpa mot andra etniska grupper. Gärningsmannen är inte känd, men i texten fanns tecken på kopplingar till en grupp inom extremhögern. Gärningsmannen misstänks för hets mot folkgrupp.
Hatretorik
Hatretorik är kommunikation som används för att sprida eller underblåsa hat mot en människa eller människogrupp. Kommunikationen kan till exempel bestå av tal, texter, bilder, symboler, musik, teckningar eller filmer. En del hatretorik är straffbar. Polis, åklagare och domare bedömer i de olika skedena av straffprocessen om det är fråga om ett brott. Hatretorik kan också vara diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen eller jämställdhetslagen.
Allt tal som förnedrar andra människor är skadligt och man måste ingripa i det.
Exempel på hatretorik:
- uttryck som hotar, förolämpar eller är nedsättande mot en människogrupp.
- att godkänna våld eller diskriminering mot en människogrupp.
- att jämföra människor med djur eller parasiter.
- att skapa en förnedrande, förödmjukande, hotfull eller fientlig atmosfär i anslutning till en förbjuden diskrimineringsgrund, såsom sexuell läggning eller funktionsnedsättning.